Publikvärdens värld - Malmö FF

Andra matchen i rad för mig på läktaren. Det har nog inte hänt sedan jag blev publikvärd. Det är inte utan att det lockar lite att återgå till klacken på heltid och lämna värdandet för gott. Så brukar det i och för sig kännas vid den här tiden varje år, så hur det blir får framtiden utvisa...

Matchen då? Ja, säga vad man vill, men det är i alla fall sällan tråkigt att se det nya MFF. Laget försöker verkligen, och lyckas emellanåt bra med, att spela en offensiv och trevlig fotboll. Jonatan Johansson är fantastiskt effektiv. Nu saknar han väl egentligen bara en sak och det är en egen sång som fungerar. Den som det trevande försöks med nu är alldeles för tam så den tar sig aldrig. Jari Litmanen har en egen sång, men nu hjälpte inte det särskilt mycket till en början och han såg i första halvlek ut att sakna en hel del vad gäller tempo. Det blev dock betydligt bättre i andra halvlek, med den fenomenala framspelningen till Podes 4-2 som höjdpunkt. Det sista "J:et" i offensiven, Junior, hade det lite jobbigare igår och kom aldrig riktigt loss. Hans förmåga att hålla i bollen och dra på sig motståndare gör dock att han trots det gör en hel del nytta genom att skapa ytor åt sina medspelare.

För övrigt var det kul att se att Järdler verkar vara på väg tillbaka i god form efter det långa skadeuppehållet och att Anders Andersson gör en riktigt bra match på det defensiva mittfältet (inte lätt att ha den rollen med offensiva mittfältskollegor som Pode, Jari och Emil vid sin sida).

Slutligen kan jag som f d domare inte låta bli att kommentera den eventuella handssituation som föregår Örgrytes 1-1. Jag har på de bilder jag sett hittills, inte med säkerhet kunnat säga att bollen tar på handen. Gör den det så tycker jag trots det inte att domaren ska blåsa. För att han ska blåsa för hands ska handen söka bollen. Det gör den inte. I alla fall inte från de vinklar jag sett situationen.


P.S. Är det förresten någon som är förvånad att Jari är frisk just nu? Inte jag i alla fall. Finland har ju landskamper på gång... D.S.

Resultaten i Allsvenskan gick MFFs väg igår med poängförluster för såväl AIK som IFK Göteborg. Det kunde dessutom varit ännu bättre eftersom både Göteborg och AIK var ganska illa ute i andra halvlek. AIK fick till och med en straff emot sig som Gefle dock brände.

Ikväll blir det konkurrentanalys för mig och HIF-mötet på Olympia. Det hade suttit fint om Helsingborg kunde ordna i alla fall en poäng mot Hammarby. Jo då, ikväll kommer jag för en gångs skull att stå på Olympias läktare och hålla på hemmalaget....

Nu har det gått drygt ett dygn sedan förnedringen upphörde. Det fanns bara ett lag på banan och hade det inte varit för en utmärkt himmelsblå målvakt, så hade siffrorna blivit betydligt större än 4-2. Det är bara att lyfta på hatten för ett Elfsborg, ledda av en suverän Anders Svensson, som presterade den mest underhållande fotboll jag sett i Allsvenskan på väldigt länge.

Malmö då? Ja, laget hängde inte alls med de kvicka Elfsborgsspelarna. Daniel Andersson och Anders Andersson i all ära, men på ett hypersnabbt vattnat konstgräs hinner de helt enkelt inte med. Det ska bli intressant att se hur "returmatchen" gestaltar sig. Jag tror att det blir ett mycket lägre tempo och det lär gynna MFF. 4-2 åt andra hållet?

I måndags kände jag för första gången att Elfsborg hade en enorm fördel av vanan vid konstgräset. Tidigare när MFF förlorat har det mest varit på grund av undermåliga prestationer av laget, men så var inte fallet den här gången. Malmöspelarna gjorde vad de kunde, men de räckte helt enkelt inte till. Ska Malmö i framtiden ha någon chans mot Elfsborg på bortaplan måste det antingen till konstgräs i Malmö (Nej!) eller en konsekvent satsning på snabbare spelare. Där måste jag verkligen ge Elfsborgsledningen en eloge. De har verkligen lyckats få ihop ett lag som passar utmärkt för underlaget í Borås.

Imorgon drar jag till en kompis i Manchester, så jag missar hemmamatchen mot Elfsborg. Så... se till att det blir vinst!